Ytterby gruva

I minst fem år har mina kontakter på FortV pratat om denna anläggning och vad de gjort för att sanera och återställa efter sig. Jag fick dock aldrig chans att göra ett besök innan den blev besöksbar för allmänheten, vilket skedde i November 2019. Som en av de första grupperna, om inte till och med den första, fick jag följa med min bunkervän Tommy som arrangerade ett besök med guide från den nystartade föreningen Ytterby gruva.
Ute på Resarö, norr om Vaxholm ligger Ytterby och resterna av vad som en gång var en gruva.

Från toppen av Ytterby gruva syns Vaxholms fästning i diset.

I gruvan utbröts kvarts och fältspat från 1750-tal först i ett dagbrott och från 1860-tal med ett schakt som lutade snett nedåt i 60 graders lutning. Lutningen berodde på hur ådern löpte som de ville gräva upp, något som mycket senare gick att återvinna. Gruvdriften avslutades först 1933 men var under de sista årtiondena på mycket låg nivå.

Nygjord ritning över hela anläggningen, både fd gruvdelen och det moderna bränsleförrådet.

Då var även Vaxholmslinjen, som från berget delvis syns då vid klart väder både 12.batteriet, Rindö redutt och Vaxholms fästning syns nedlagt. Redan 1787 hade en artilleriofficer studerat berget vid dagbrottet för en befästning men istället hittat en tyngre sten som upptog hans uppmärksamhet. Detta blev starten till varför Ytterby gruva är en världskändis – här har åtta grundämnen beskrivits från samma plats, vilket är världsrekord.

Årtal inristat vid rätt årtal eller graffiti ?
Det som idag syns av gruvan. Den plombering som gjordes i början av 1950-talet är dagens marknivå i gropen.

1953 startas nästa epok, Fortifikationsförvaltningen hade hittat denna och flertalet andra gruvor. Här göts ett lock över dagbrottet och nedgången till schaktet. Istället sprängdes en ca 500 meter lång tunnel in från havsnivån som slutar inne i den före detta gruvan, som nu blev en 53.000 m3 stor naturlig cistern. Långt in i berget sprängdes ett kontrollrum ut med ställverk, generator och pumpar för att pumpa in och ut flygbränsle samt vatten. Principen var att bränslet flöt på en vattenbädd och denna bädd reglerades beroende på hur mycket bränsle som fanns i utrymmet så att det alltid var fullt. Detta minimerade explosionsrisken. När bränsle pumpades ut genom rörtunneln och vidare ut genom transporttunneln pumpades lika stor volym vatten in via vattenschaktet till en bottentunnel.

Hem » Ytterby gruva » Ytterby gruva utanför
Lastningsbrygga
Fundament för rörledningar
Inslag
Nedgång till inslag

Efter haverier med J29 Tunnan som till slut kunde härröras till kemiska förändringar i bränslet avslutades lagring i rått berg av flygfotogen. Istället kom Ytterby att användas för lagring av diesel till 1995.

Innanför ingångsporten börjar den ibland slingrande och smala tunneln djupt inåt i berget. Den viker vänster vid den primära stötvågsporten och fortsätter sedan bort till kontrollrummet.

Den första delen av tunneln fram till stötvågsdörren.
Den extremt långa tunneln in i berget mot kontrollrummet.
Hem » Ytterby gruva » Ytterby gruva inne
Första delen av tunneln.
Stötvågsdörr.
Tunneln sett tillbaka mot stötvågsdörren.
Den extremt långa tunneln.
Korsning
Till höger ingång till kontrollrummet, till vänster går tunneln vidare mot gruvan/cisternen.
Del av pumprum.
Pumprum
Transformator i kontrollrum.

8 thoughts on “Ytterby gruva

    • Hej Alf,
      Vi är ett mindre gäng lokalbo som är intresserad av en visning av Ytterbygruva. Går det att ordna ?

      Med vänlig hälsning,
      Peter

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *