Beställning:
Boken kostar 420:- + 140:- porto. Förskottsbetala 560:- till bankgirokonto 5052-9270. Var noga med att komma ihåg ditt namn och adress och gärna mail eller mobilnummer för avisering. Boken skickas så snart det går, max 1 vecka efter beställning.
* Porto gäller inom Sverige. Kontakta förlaget vid utlandsleverans.
Mer om bokprojektet finns här – rättelser, tillägg, extra material och summering på engelska.
| Bodens fästning var länge ”Låset i norr”. Här skulle ryssen stoppas att gå över Lule älv. Under andra världskriget och framförallt början av Kalla Kriget placerades ytterligare över 40 kanoner ut i det som kallades Kalix- och Luleålinjerna efter de älvar som de strategiskt placerades vid. I Nordnorge gjordes samma rustning under den tyska ockupationen och det fria Norge fortsatte skyddet av viktiga hamnar samt förbättrade Frøylinjen, där Sovjets styrkor skulle stoppas på vägen söderut. Detta är historien över Nordkalottens fasta försvar under 100 år, dess uppstart, glansperioder och till sist stängning, samt att i många fall totalt falla i glömska. Förord är skrivet av Peter Englund – historiker, ledamot av Svenska Akademien och tidigare batterichef i Luleålinjen. Boken är på hela 452 sidor, väger över 2kg och innehåller arkiv och fotodokumentation från alla fem Bodenfort, flertalet fästen och batterier samt alla fasta kanonbatterier av 12 och 15,2 cm kaliber i Kalix- och Luleålinjerna. Boken finns för närvarande på följande museer: (med reservation för slutförsäljning) Försvarsmuseet, Boden Rödbergsfortet, Boden Siknäsfortets museum, Töre |  |
Presentation av varje kapitel
Försvaret av Nordkalotten
Varför var Norrbotten och även Norge norr om Bardufoss så viktigt att försvara – och därmed även viktigt för Sovjet vid ett nytt storkrig? Kartor och förklaringar till varför en mängd fasta kanoner sattes i berg runt om i Norrbotten och varför svenska Bofors kustartilleripjäser monterades i Norge. Och varifrån kom dessa kanoner ?
4 sidor, 1 karta, 2 bilder
Bodens fästning
Bakgrund till varför fästningen byggdes och varför just Boden valdes. Kartor visar hur järnvägar knöt ihop landsdelen med södra Sverige samt hur älvarna agerade hinder och skydd mot den östliga fienden.
Presentation av 1892, 1895, 1898 och 1905 års planer samt vad som sedan blev av och som till stor del var klart 1910. Kort presentation över anläggningarna I till XIV.
16 sidor, 13 bilder, 5 kartor, 8 tabeller
Fortens pjäsmateriel
Genomgång av alla pjäser på 6 cm och grövre som funnits i de fem Bodenforten.
15 cm fästningshaubits m/06
Den tunga pjäsen i två av fem fort, utbytt i Rödberget men kvar i Mjösjö.
5 sidor, 14 bilder, 4 tabeller, 1 ritning
12 cm kanon m/99
Den tunga pjäsen i resterande tre fort
8 sidor, 12 bilder, 5 ritningar, 3 tabeller
8,4 cm kanon m/94-04
Då 8,4 cm m/94-04 inte finns kvar i forten beskrivs de mer historiskt med skjuttabeller och de med m/47 som finns kvar med bilder inifrån forten.
11 sidor, 18 bilder, 7 ritningar, 6 tabeller
8,4 cm kanon m/02-47
Infartspjäsen till varje pjäs får ett litet kapitel
1 sida, 2 bilder, 1 tabell
6 cm kanon m/07
Egentligen 57 mm men i armén avrundades de uppåt. En mängd pjäser sattes in i närförsvaret på forten i kaponjärerna och flankeringsgallerierna.
2 sidor, 1 bild, 3 tabeller
12 cm batterier med 12 cm kanon m/24C
Från en mängd stadsjagare lyftes pjäserna iland och värnsattes i övre Norrland. Kapitlet beskriver vilka fartygspjäser som placerades var och generellt vad ett lokalförsvarskanonkompani var för något.
4 sidor, 5 bilder, 2 tabeller.
15,2 cm batterier med 15,2 cm kanon m/98, m/03 och m/12
De kraftfullaste pjäserna i Norrbotten. Var placerades de och hur var de samgrupperade? Läs om den konstiga stugan uppe på toppen av slalombacken i Vuollerim.
6 sidor, 7 bilder, 2 ritningar, 2 tabeller.
Rödbergsfortet
Varför uppdaterades pjäserna på Rödberget och inte på Mjösjö ? Varför blev detta visningsanläggningen och inte Södra Åberget ?
30 sidor, 66 bilder, 25 ritningar, 1 tabell
Satelliten
Övningsanläggningen som gjorde att krigsgrupperingsplatserna inte behövde besökas vid övningar. Hur skulle Satellitens två pjäser fungera vid en skarp situation ?
6 sidor, 13 bilder, 2 ritningar, 1 tabell
Södra Åbergsfortet
Varför byggdes detta fort om under 1960-talet och hur måna kungligheter har besökt fortet och lämnat signatur ?
28 sidor, 55 bilder, 33 ritningar, 1 tabell
Gammelängsfortet
Förklaringar till varför två fort byggdes i östra fronten. Nytagna bilder inifrån det utrivna fortet tillsammans med förklarande ritningar.
20 sidor, 27 bilder, 24 ritningar, 1 tabell
Mjösjöfortet
Varför har fortet återöppnats vid flera tillfällen och nu senast för en mer eller mindre total sanering ? Hur kommer det sig att materiel ändå lämnats kvar där inne ?
34 sidor, 71 bilder, 20 ritningar, 1 tabell
Degerbergsfortet
Hur mycket guld kan ha funnits i Degerberget och varför syns inga granatkastarställningar på toppen ?
22 sidor, 38 bilder, 18 ritningar, 1 tabell
Norra Åbergsfästet
Hur fungerade det mindre fästet nära Södra Åberget?
6 sidor, 5 bilder, 7 ritningar, 1 tabell
Leåkersfästet
Vilka var skillnaderna och likheterna mot Norra Åbergsfästet ?
16 sidor, 27 bilder, 11 ritningar, 1 tabell
Anläggning 8 Klinten
Den mest mytomspunna platsen i fästningen och möjligen i hela Sverige. Läs om hur det startade i fästningens tidiga historia , hur luftförsvaret kom in och hur civilförsvaret kastades ut.
14 sidor, 17 bilder, 12 ritningar
Krigstygstationen
I många delar ännu mer okänd än anläggning 8.
2 sidor, 1 bild, 3 ritningar
Vätgasverket
Hur tillverkas vätgas, till ballonger, genom elektricitet och vanligt vatten?
6 sidor, 8 bilder, 1 ritningar
Anläggning XI – XIV
Fanns det verkligen mer än 10 anläggningar?
2 sidor, 2 bilder, 2 ritningar
De obyggda forten
Hur studier på Fornsök kan avslöja ett obyggt fort i Bodens fästning.
10 sidor, 4 bilder, 21 ritningar
Norra frontens stabsplats
En av få stabsplatsen som är återfunna. Läs om 1. fästningsdivisionens stabsplats.
2 sidor, 5 bilder, 1 ritning
Flankeringsbatterier
De viktiga platserna som täppte till hål i fästningens ring. Hur uppdaterades de under årens lopp ?
8 sidor, 11 bilder, 13 ritningar, 1 tabell
Svedjebergsbatteriet
Historien om ett batteri som byggdes i berg och som även byggdes ut
6 sidor, 10 bilder, 4 ritningar
Boden radio
Vad menas med ’först i etern’ ?
2 sidor, 6 bilder
Lokalförsvarsdivision 10 Siknäs
Den största ansamlingen kanoner i samma område i hela Sverige. Fyra dubbelpjäser om 15,2 cm skapade en division. Varför var två berganläggningar en våning djupare än andra och från vilket fartyg kom pjäserna?
14 sidor, 32 bilder, 15 ritningar
Lokalförsvarsdivision 20 Lule älvdal
Varför kallas anläggningen under en skidbacke i Vuollerim för Victoriafortet och hur kom det sig att dessa byggdes så mycket större än liknande anläggningar i Kalix-linjen?
42 sidor, 102 bilder, 24 ritningar
Lokalförsvarskanonbatteri 614 Parviainen
Vad var speciellt med batteriet som låg längs österut, närmast Finland?
4 sidor, 11 bilder, 3 ritningar, 1 tabell
Lokalförsvarskanonbatteri 615 Kursonpalo
Läs om hur kompanichefen ville använda mer lokala handlare för inköpen till batteriet
4 sidor, 8 bilder, 3 ritningar, 1 tabell
Lokalförsvarskanonbatteri 616 Junosuando
Mitt ute i ingenstans står en bevarad jagarkanon, som nu 2022 har fått stöd av en nystartad förening
6 sidor, 17 bilder, 3 ritningar, 1 tabell
Lokalförsvarskanonbatteri 617 Miekojärvi
4 sidor, 9 bilder, 3 ritningar, 1 tabell
Lokalförsvarskanonbatteri 618 Häggmansberget
På ett berg vid Kamlunge står ett bevarat batteri kvar tack vare lokala krafter, kommun och staliga verk.
8 sidor, 20 bilder, 3 ritningar, 1 tabell
Lokalförsvarskanonbatteri 619 Rankisvaara
Jämför bilder från 2021 med dokumentation tagen vid återställning cirka 20 år tidigare.
6 sidor, 25 bilder, 3 ritningar, 1 tabell
Lokalförsvarskanonbatteri 620 Mikkelirova
4 sidor, 8 bilder, 3 ritningar, 1 tabell
Lokalförsvarskanonbatteri 621 Gammelstad
Ett batteri byggdes i södra delen av Luleåälven som komplement mellan Luleå och Boden.
4 sidor, 6 bilder, 2 ritningar, 1 tabell
Lokalförsvarskanonbatteri 622 Robsam
Varför byggdes de sista två batterierna så långt norrut och så mycket senare än de övriga?
4 sidor, 11 bilder, 3 ritningar, 1 tabell
Lokalförsvarskanonbatteri 623 Stenbron
Den enda batteriplatsen som inte besöktes inom bokprojektet. Varför ?
2 sidor, 1 bild, 2 ritningar, 1 tabell
Kustförsvaret
En kort sammanställning om det tunga batteriet Luleå I på Hertsöberget.
2 sidor, 2 bilder, 1 ritning
Det civila försvaret
Vad finns det för likheter mellan en spov, en kalkon och en falk ?
4 sidor, 3 bilder, 1 tabell
Mjölkuddsberget
Den spännande anläggningen med många intressenter, som efter sin aktiva militära period blivit svampodling.
4 sidor, 5 bilder, 4 ritningar
Hc Boden, ”Kalkonen”
Varför behövde Boden bygga en egen civilförsvarscentral då de hade en inne i anläggning 8 ?
6 sidor, 6 bilder, 11 ritningar
Hc Gällivare, ”Falken”
Hur kom det sig att denna central blev ovanlig med sina tre våningar?
2 sidor, 5 bilder, 1 ritning
Norsk Nordkalott
Sammanfattning om fast försvar norr om Narvik från Tysklands ockupation och fram till Kalla Krigets slut?
8 sidor, 10 bilder, 3 ritningar, 6 tabeller, 3 kartor
Trondenes
Hur högt var egentligen högsta banhöjd för spränggranaten ”Adolf” ?
10 sidor, 26 bilder, 1 ritning, 1 tabell, 1 karta
Sandsøy fort
Detta udda fort som sprängdes internt efter aktiv tjänst. Användes utarmat uran vid sprängningarna ?
8 sidor, 23 bilder, 1 ritning
Svenskt kustartilleri i norska kystfort
En genomgång av hur svenska Bofors pjäser hamnade i Norge. Med början med 30,6 cm och sedan 7,5 cm m/57 och 12 cm m/70.
10 sidor, 19 bilder, 1 ritning, 1 karta
Olavsvern
Norges ena ”Muskö anläggningar”. Även om den tog emot mindre fartyg så är den imponerande med stötvågsportar och enorma lagermöjligheter.
8 sidor, 14 bilder, 1 ritning, 2 kartor
Frøy-linjen
Den imponerande försvarslinjen som påbörjades av Tyskland under namnet ”Lyngen-linjen”. Hur många ställningar gjordes, tro?
6 sidor, 13 bilder, 1 ritning, 3 kartor
Ordlista och noter